tv program
Min dotter sa till mig härom kvällen att jag var tvungen att titta på ett tv program. Det skulle handla om en ung tjej som hela livet hade blivit misshandlad av sin pappa och nu skulle hon utvisas av immigrationsverket tillsammans med sin pappa och övriga familjen. Tjejen som var av kroatiskt ursprung var 16 år, född i Sverige och kunde inte ett ord kroatiska. Hon var kroatisk medborgare utan att själv veta om det. Hon bodde på ett skyddat boende i Sverige.
Debatten kom att "stå mellan" två socialarbetare i tjejens hemkommun och en enhetschef från immigrationsverket. Socialarbetarna hänvisade till det omänskliga i att skicka iväg tjejen överhuvudtaget eftersom hon inte kunde språket och hade bott i Sverige så pass länge. Hennes säkerhet borde också starkt i frågasättas eftersom hon dessutom skulle skickas tillbaka tillsammans med sin far som alltså suttit inne för misshandel på sin dotter. De påtalade det omänsklga bla enligt Fn:s barnkonvention. Enhetschefen från immigrationsverket hanvisade till den utredning som gjorts att enligt paragraf ditt och datt så skulle hon kunna skyddas lika bra i Kroatien och att hon faktiskt är kroatisk medborgare.
Jag funderar själv på om det var förståndigt av mig att titta på programmet. Jag blir nämnligen mindre klok av att göra det. Jag blir bara förbannad och frustrerad över att iakta hur omänskligheten uppenbarligen visar sitt ansikte. Det finns inget rimligt i att skicka tilbaka en ung tjej till sitt sk hemland bara för att hon är medborgare i landet. Detta är ju inget hon själv som underårig själv bestämt över. Det är ju föräldrar som styr över vilket medborgarskap barnet ska ha. Tjejen kan ju inte ens förklara sina behov på det språk som krävs i det för henne nya landet. Dessutom har hon en galen pappa som redan har gjort henne illa hela livet, blivit dömd och honom ska hon tvingas vara med eller gömma sig ifrån på bortaplan.
Ibland kan jag förstå att paragrafer behövs för att upprätthålla en viss ordning, även gällande utvisningsärenden men i det här fallet (tillsammans med förvånadsvärt många andra) är det skrattretande obehagligt och vanvettigt att svenska myndigheter hänvisar till paragrafer mer än till medmänsklighet, det sunda förnuftet. Det är helt enkelt inte klokt att skicka iväg tjejen. Skicka iväg pappan borde Sverige göra för att visa vad som är rätt och fel i vårt land. Då skulle dottern kanske slippa bo på skyddat boende här i Sverige. Hon skulle då få en möjlighet att skapa ett liv här i Sverige. Leva under någorlunda trygga former, i ett familjehem som hon själv önskade få bo i. Tyvärr så blir det helt tvärtom. Hon skickas till ett helt nytt land, kan inte språket med en galen pappa som redan visat sig vara farlig. De svenska myndighterna visade sin icke empatiska förmåga genom sitt sätt att resonera. De hävdade att de Kroatiska myndigheterna kunde skydda dottern lika bra som i Sverige! Ok, det låter ju bra att hon kan skyddas rent fysiskt även om jag verkligen undrar om det är sant!? Jag tycker dock att det handlar lika mycket om ett psykiskt lidande. Att bli utvisad handlar många gånger lika mycket om det. Att leva med osäkerheten inför framtiden kan vara nog så svårt och i det här fallet helt galet! Om svenska myndigheter inte omvärderar sitt beslut har de enligt mig bidragit till en slags psykisk misshandel! Helt galet och oförsvaligt men så går det med paragrafer och icke empatiska handläggare. Pinsamt!
Jag blir också en smula orolig över vad min femtonåriga dotter ska tänka när hon ser programmet. Jag vill att hon ska växa upp med sunda värderingar, stor empati och kloka tankar. Allt det som svenska myndigheter INTE visade genom detta beslut. Hon tyckte gudskelov att utvisningen var vansinnig men om utvisningar av det här slaget det blir vardagsmat för henne är jag rädd att hennes (och många andra ungdomars) värderingar ändras på sikt. Det är en fara för det här landet sk solidariska tänkande och kanske även på sikt för våra demokratiska rättigheter. Min dotter ska också gå till valurnorna en vacker dag och då kommer en sådan här fråga tillsammans med en hel del andra vara avgörande för det val hon gör. Om myndigheter inte är till för att skydda utan istället utsätter barn/ungdomar och vuxna för uppenbara faror så tvivlar jag på att min dotter kommer känna tilltro till den svenska staten. Jag hoppas då att hon tillsammans med andra behåller sitt sunda förnuft och värderingar som bygger på medmänsklighet och solidaritet och försöker påverka det som påverkas kan.
Debatten kom att "stå mellan" två socialarbetare i tjejens hemkommun och en enhetschef från immigrationsverket. Socialarbetarna hänvisade till det omänskliga i att skicka iväg tjejen överhuvudtaget eftersom hon inte kunde språket och hade bott i Sverige så pass länge. Hennes säkerhet borde också starkt i frågasättas eftersom hon dessutom skulle skickas tillbaka tillsammans med sin far som alltså suttit inne för misshandel på sin dotter. De påtalade det omänsklga bla enligt Fn:s barnkonvention. Enhetschefen från immigrationsverket hanvisade till den utredning som gjorts att enligt paragraf ditt och datt så skulle hon kunna skyddas lika bra i Kroatien och att hon faktiskt är kroatisk medborgare.
Jag funderar själv på om det var förståndigt av mig att titta på programmet. Jag blir nämnligen mindre klok av att göra det. Jag blir bara förbannad och frustrerad över att iakta hur omänskligheten uppenbarligen visar sitt ansikte. Det finns inget rimligt i att skicka tilbaka en ung tjej till sitt sk hemland bara för att hon är medborgare i landet. Detta är ju inget hon själv som underårig själv bestämt över. Det är ju föräldrar som styr över vilket medborgarskap barnet ska ha. Tjejen kan ju inte ens förklara sina behov på det språk som krävs i det för henne nya landet. Dessutom har hon en galen pappa som redan har gjort henne illa hela livet, blivit dömd och honom ska hon tvingas vara med eller gömma sig ifrån på bortaplan.
Ibland kan jag förstå att paragrafer behövs för att upprätthålla en viss ordning, även gällande utvisningsärenden men i det här fallet (tillsammans med förvånadsvärt många andra) är det skrattretande obehagligt och vanvettigt att svenska myndigheter hänvisar till paragrafer mer än till medmänsklighet, det sunda förnuftet. Det är helt enkelt inte klokt att skicka iväg tjejen. Skicka iväg pappan borde Sverige göra för att visa vad som är rätt och fel i vårt land. Då skulle dottern kanske slippa bo på skyddat boende här i Sverige. Hon skulle då få en möjlighet att skapa ett liv här i Sverige. Leva under någorlunda trygga former, i ett familjehem som hon själv önskade få bo i. Tyvärr så blir det helt tvärtom. Hon skickas till ett helt nytt land, kan inte språket med en galen pappa som redan visat sig vara farlig. De svenska myndighterna visade sin icke empatiska förmåga genom sitt sätt att resonera. De hävdade att de Kroatiska myndigheterna kunde skydda dottern lika bra som i Sverige! Ok, det låter ju bra att hon kan skyddas rent fysiskt även om jag verkligen undrar om det är sant!? Jag tycker dock att det handlar lika mycket om ett psykiskt lidande. Att bli utvisad handlar många gånger lika mycket om det. Att leva med osäkerheten inför framtiden kan vara nog så svårt och i det här fallet helt galet! Om svenska myndigheter inte omvärderar sitt beslut har de enligt mig bidragit till en slags psykisk misshandel! Helt galet och oförsvaligt men så går det med paragrafer och icke empatiska handläggare. Pinsamt!
Jag blir också en smula orolig över vad min femtonåriga dotter ska tänka när hon ser programmet. Jag vill att hon ska växa upp med sunda värderingar, stor empati och kloka tankar. Allt det som svenska myndigheter INTE visade genom detta beslut. Hon tyckte gudskelov att utvisningen var vansinnig men om utvisningar av det här slaget det blir vardagsmat för henne är jag rädd att hennes (och många andra ungdomars) värderingar ändras på sikt. Det är en fara för det här landet sk solidariska tänkande och kanske även på sikt för våra demokratiska rättigheter. Min dotter ska också gå till valurnorna en vacker dag och då kommer en sådan här fråga tillsammans med en hel del andra vara avgörande för det val hon gör. Om myndigheter inte är till för att skydda utan istället utsätter barn/ungdomar och vuxna för uppenbara faror så tvivlar jag på att min dotter kommer känna tilltro till den svenska staten. Jag hoppas då att hon tillsammans med andra behåller sitt sunda förnuft och värderingar som bygger på medmänsklighet och solidaritet och försöker påverka det som påverkas kan.
Kommentarer
Trackback
